Jag har ju hört att man ska lita på människor i sin omgivning, men om man inte kan? Vad gör man?
När man har en ständig ångest och oro över att människor bara är opålitliga.
Denna extrema rädslan över att bli sårad & besviken?
Hur hanterar man det?
Alltså ja, jag vet inte vad jag ska säga, jag hade önskat saker vore enklare än var de är.

Jag hatar relationer, det faktum att man hela tiden tänker. Tänk om?
Tänk om han är otrogen, tänk om han tycker att jag är tråkig, tänk om jag inte är tillräcklig?
Jesus mitt huvud, hur orkar jag.

Mitt liv är en ständig ångest bubbla, hur ska jag hantera allt.
KAOS!

Men för att ge en background story, jag är tillsammans med killen som tog min oskuld för 12år sedan.
Erfarenheten av vår relation då var att han var otrogen mot mig med sitt ex.
Efter det tog slut, finns där en rad andra tjejer vars förhållanden med honom tog slut pga otrohet.
Han har haft en tendens att vara otrogen i alla sina förhållande from the beginning to the end.
Så denna känslan av att varför skulle han inte kunna vara det igen, är ju inte direkt tagen utifrån tomma intet.
Utan han har ju en 12års historik av otrohet i grunden.
Och därav min rädsla. Sen kan man ju fråga sig, men om jag har vetskapen av detta varför väljer jag då att vilja leva med denna man.
Jo svaret på den frågan är simpel, tyvärr väljer man inte direkt vem man ska falla för.
Jag kan inte rå för det jag känner för honom, och det är inte så simpelt som att tänka.
Men jo, då han har denna historik så bör jah sluta känna så som jag gör inför honom..

Hade det varit så simpelt hade nog många problem här i livet blivit lösta.
Det är väl d bästa med att vara en psykopat, man kommer väldigt långt här i livet om den emotionella sidan försvinner.
Att vara emotionellt styrd kan vara ett stort hinder i samhället, samtidigt som det också är det som gör oss till människor tillskillnad från robotar.

Tex det som gör oss till människor är skulle vi få valet att mörda två okända barn än vårt eget barn skulle vi såklart valt två okända. För vi är emotionellt styrda och skulle aldrig överväga att avsluta livet på vårt eget barn.
Men sen har du en psykopat som tänker annorlunda, väljer du att mörda 2 okända eller ditt eget.
Givetvis ditt exet bättre att ett barn där än 2 barn.
Och där försvann den emotionella styrningen vi människor styrs av.
På gott och ont.

Logiskt tänkande & emotionellt tänkande krockar mycket.
Logiskt vore ju hellre ta dö på ett barn än 10.
Emotionellt tar du ju hellre dö på främlingar än något du håller kärt.

Förlåt för denna sjuka jämförelse, men lite så är det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Desperation tar henne till avgrundens djup ingen återvändo finns   utplånad egen vilja slagen med hårda nävar cancersjukdom utan empati   barnens förebrående ögon för valen hon gjort valde honom inte dem   hon väger vita table...

Det är bara på nätterna hjärnan snurrar igång, miljoner tankar, miljoner känslor & en jävla massa ångest på det. Att leva med bordeline? Som att leva i en ständigt gående berg-och-dalbana som aldrig tar slut. Psykiskt & fysiskt påfrestande mås...

Detta känns ju helt absurt, här sitter jag. Precis startat en blogg för miljonte gången. Men denna gången väljer jag att vara hemlig. Mycket pga att jag ska kunna skriva exakt vad jag vill, hur jag mår, hur jag känner & exakt allting jag tänker ...